Ny produktion

Carl Malmsten

Många har nog någon gång hört namnet Carl Malmsten, i möbelsammanhang, på en guidad visning eller då man pratat om skolor.

Carl Malmsten är idag både en butik och en skola men båda dessa är uppkallade efter just designern och arkitekten Malmsten.

Carl Malmsten föddes år  i 1888 och började tidigt med design, år 1909 blev han snickarlärling vilket är hela grunden i möblerna han sedan designat. Det är också det som legat till grund för hans möblers tidlöshet, en känsla för kvalité och hantverk.

Då han gjorde sin värnplikt fick han hälsoproblem och spenderade därför en tid i Egypten och fick då möjlighet till konstnärsstudier. De Egyptiska influenserna kan man tydligt se i de möbler han designade för en tävling som hölls för att designa inredning till Stockholms stadshus 1916, en tävling där han kammade hem både första och andra pris.

Carl Malmsten gjorde mycket under sina aktiva år som inredare och arkitekt, för att bara nämna några: inredningen av konserthuset i Stockholm (1925), inredningen i tändstickspalatset (1927), medverkade i världsutställningen i New York (1939), grundade Carl Malmstens skolan(1930) samt Capellagården på Öland (1960). Redan 1916 startade han en möbelverkstad som idag utvecklats till den stora jätten Malmstensbutiken som idag säljer möbelklassikerna i modern tappning.

ulriksdal

En av mina favoriter av Malmstens måste dock sägas vara hans inredning till vardagsrummet på Ulriksdals slott som han designade och som gavs som stockholmarna bröllopsgåva till kronprinsparet 1923. Det går att se även idag på Ulriksdals slott. Det är en mycket mer klassisk inredning än många av de möbler han senare blivit känd för.

Malmstens butiken producerar även idag stora delar av de möbler Carl Malmsten designat även om det tyvärr inte görs med hantverket i centrum på samma nivå. Vi föredrar därför att klä om och arbete med de äldre möblerna då dessa gjordes så att det skulle vara ”enkelt” att klä och stoppa om dem så att de skulle kunna leva i generationer.

Malmstens möbler är några av de stora svenska klassikerna som ofta kommer in till oss tapetserare och som många anser det vara värt att lägga lite extra kärlek på. Några av de roligaste av dessa som vi gjort i år är dessa 3 kunder som alla har valt att gå utanför den klassiska ”Malmstens klädseln” och ge möblerna ett helt nytt uttryck.

De klassiska Malmstenstygerna görs idag inte längre utan om man vill ha det klassiska utseendet på en Malmstens möbel har vi tyger som liknar de gamla tygerna men tyvärr inga som är exakt samma. Det enda ”malmstens tyget” som fortfarande görs är tyget fågel blå som säljs av Svensson, det designades i original som en tapet.

fågel blå - ljusblå

Annonser

Jobs Handtryck – Vackert och funktionellt.

Då det gäller mönster är Jobs handtryckta tyger svåra att slå. De är tidlösa klassiska mönster som både har en modern känsla och en rent hantverksmässig kvalité.

Jobs har tryckts med samma teknik från då tryckeriet startade 1944 till idag, vilket för mig som hantverkare är en härlig känsla. De trycks förhand vilket gör dem både hållbara, tryckta med precision och mer livfulla än maskintryckta tyger.

Tryckeriet har alltid varit ett familjeföretag och historien började med Peer, Lisbet och Gocken Jobs. Systrarna Lisbet och Gocken utbildade sig till keramiker och startade egen keramikateljé på 1930-talet. Vid samma tid intresserade sig Peer för textiltryck och framställde sina första tryckta tyger med handskurna tryckblock. När andra världskriget gjorde det omöjligt för systrarna Jobs att importera glasyrer till sin keramik började Peer att överföra systrarnas mönster på tyg.
1944 lät han bygga tryckeriverkstaden i Västanvik och året därpå lanserades de handtryckta tygerna på NK i Stockholm med succéutställningen ”När skönheten kom till byn”.

Eva Jobs, Peers hustru, drev verksamheten tillsammans med Peer från mitten av 1960-talet fram till hans bortgång 1989, och därefter på egen hand. Eva är textillärare och konstnär och har utöver att utveckla affärsverksamheten bidragit med ett stort antal mönster till Jobs samlingar.

Vid millennieskiftet lämnade Eva Jobs över till nästa generation och idag drivs familjeföretaget av Jesper och Åsa Jobs, Peers och Evas son och hans hustru.

Vill du ha mycket mönster, härliga färger och bra kvalité är Jobs det vi rekommenderar.

Hur en möbel görs – Del 1 – Resårhus / fjädrande sits

”Spiral fjärdarna i sitsen håller på att ramla ut på golvet, vad kostar det att trycka tillbaka dem? ” är en otroligt vanlig fråga vi får och svaret är mycket mer komplext.

De stora spiralfjädrarna som finns i sitsar på större möbler, och ibland också i små stolar, är vad vi kallar ”resårer”.

Dessa resårer knyts ihop till ett ”resårhus” och är en av de mer komplexa saker man kan göra som en tapetserare. Det är både tungt och väldigt precist arbete. Varje snöre och knut i ett resårhus fyller en funktion och gör att då ett resårhus blir gammalt bör man nästintill ALDRIG bara trycka tillbaka resårerna med nya sadelgjordar, det är ingenting du kommer att tjäna på i längden.

Så hur gör man då ett resårhus?

Då du gör ett resårhus tar du först bort allt i sitsen på din möbel, så den är så nära barskrapat som det går.

Bilden är dock ett ganska extremt exempel.

Bar stomme

Sedan fäster du sadelgjordar, dessa skall vara tjocka och tåliga i hampa eller lin. Det finns också tapetserare som använder Jute men då vi inte anser att dessa håller vår standard gör vi det inte.

 

 

Sedan skall resårerna(spiral fjädrarna) ställas och sys på plats. Dessa sys i ett visst mönster med resårerna stående på rätt sätt för att ge dem och resårhuset längsta möjliga livslängd.

Sedan snöras resårerna.

Det betyder att vi knyter i olika banor och med olika knutar för att få resårerna att agera som en enhet. Vi knyter nu också ner resårerna till rätt höjd och lutning så att sitsen blir hård. Olika typer av sitsar knyts olika och med olika lutning osv.

En nysnörd sits skall inte vara mjuk, även om de flesta tapetserare numer knyter sina resårer något ”mjukare” än för kanske 20 år sedan. Detta p.g.a. att våra kunder förväntar sig en annan typ av komfort och då är livslängden inte lika relevant.

En hårdare knuten sits håller i allmänhet, detta är dock inte alltid sant, något längre är en mjukare. Men den är också i gengäld mycket hårdare och inte lika ”bekväm” att sitta i. Vi anpassar i allmänhet hårdheten efter möbeltypen och kundens önskemål. Men en nyknuten sits kommer att vara betydligt hårdare än en gammal trasig sits.

Anledningen till att man inte bara ska spänna upp resårerna underifrån med nya sadelgjordar är att resårerna då rör sig och de snören som knyter samman resårerna slutar att ha samma funktion. I många fall då resårerna spänns underifrån börjar resårerna leta sig uppåt och skär igenom stoppningar som då inte kan återanvändas. I värsta fall kan resårerna krypa hela vägen upp genom tyget eller rent av gå av då trycket på dem förändras.

I många fall kan man bara ”bättra” eller fixa lite men är det något man inte bara böra ”små fixa” är det ett resårhus.

Det är som regel billigare att laga ett resårhus då det börjar att gå sönder än att vänta tills det haft sönder resten av stolens stoppning.

 

 

Lätt som en fjäder

En fjäder

Frågor angående stoppning är, utifrån en bild, ibland väldigt svårt att svara på eller bara förklara då det är mycket som endast är en känsla, mycket sitter i fingertopparna. Mycket angående pris och tillvägagångssätt beror på var sömmar sitter, vilket material du väljer och vilka mått alla delar har.

Då det gäller till exempel en dunplymå beror det väldigt mycket på vad, hur och varför. Dun, fjäder, volymfiber, fjäder med skuren latex eller skuren polyeter osv är ofta nånting som beskrivs som dun i ett mail men betyder väldigt olika saker både för dig som betalar och för tapetseraren som skall göra arbetet.

stoppningsalternativ

De vanligaste är dock de tre följande kategorierna:

Dun

Då vi pratar om dun idag menar vi ofta fjäder, oftast andfjäder, och egentligen inte dun. Att använda ”riktigt” dun är otroligt kostsamt och är i möbler oftast inte nödvändigt, ibland är det också mer utav en definitions fråga.

100% fjäder eller dun är ett bra material som håller länge men som behöver fluffas upp för att inte förlora sin form och sin känsla. Det är de inte många som gör idag och därför känns många kuddar efter ett tag väldigt platta eller klumpiga. Dun behöver att man slår in lite luft för att inte klumpa ihop eller lägga sig. Var gärna lite våldsam och ta ut din ilska på din dunkudde så skall du se att den blir väldigt fin och fluffig.

Ett överdrag på en dunplymå kommer aldrig att sitta 100% fast, slätt eller exakt i sin form då dunet rör sig och om överdraget spänns mer trycks stoppningen endast ihop lite mer eller så måste dunet fyllas till bredden och slutar då att vara mjukt som dun.

I möbler som görs idag i fabrik gör man ibland en variant av dunplymån då kärnan är en platta eller skiva med någon typ av skumplast och runt det har ett överdrag sytts som fyllts med dun. Detta gör plymåerna mycket billigare i material kostnad och gör dem fastare i känslan vilket många föredrar. Problemet här är dock att det ofta blir jättesvårt att fluffa upp dunet och det blir därför klumpigt och nedsuttet mycket snabbare.

Dun och volymfiber

Är en blandning av volymfiber och dun, eller egentligen fjäder. Volymfiber är en syntetisk fiber som finns i stoppning i alltifrån gosedjur till kuddar och möbler. Det ser lite ut som vita moln och är ett ganska klassiskt syntetiskt material.

Många moderna möbeltillverkare använder denna blandning och då framförallt för att man kan få en känsla av dun men till ett mycket lägre pris då kg priset är lägre och den mängden material i kg som krävs är lägre då volymfibern fyller mer yta på färre kg än 100% dun. Många möbeltillverkare hävdar också att detta är ett material som, till skillnad ifrån dun, inte behöver fluffas. Detta är dock inte sant. Volymfibern behöver inte fluffas i lika stor utsträckning som det 100% dunet men framförallt volymfiber av sämre kvalité behöver fluffas för att inte bli klumpig vilket den ofta ändå blir med tiden. Skillnaden här är också att då man i 100% dun kan fylla på med nytt för att få liv i en gammal plymå går det med en volymfiber blandning inte alls lika bra då volymfibern ofta har klumpat ihop sig så pass mycket att den helt enkelt har skapat en kaka som inte går att fylla på jämnt med ett lyckat resultat.

Dun och skuren latex eller polyeter

Riven latex eller polyeter är ett gammalt sätt att fylla ut en stoppning. Riven latex eller skumplast var tidigare ett sätt att bli av med spill material men beställs nu kg vis för att fylla ut gamla stoppningar. Blandningen av skuret skum och dun är också ganska vanlig, kg priser är ganska lågt i jämförelse med dun men slutresultatet är ofta lite ”klumpigare” än dun eller en volymfiberblandning. Mängden material som krävs i kg är ofta mer än en volymfiberblandning men något mindre än dun.

Problemen med detta stoppningsalternativ är, precis som vid en stoppning av 100% skumplast i övrigt, att då den blir allt för gammal eller utsätts för mycket uv ljus vittrar skummet sönder och blir antingen platt eller rent av sand. Gammal latex eller skumplast har också en tendens att börja lukta.

 

Så vad skall man välja?

Som regel säger vi att skall man fylla på i en plymå eller kudde gör man det helst med samma material som kudden redan innehåller, dessa material kommer gifta sig på bästa sätt. Skall man tillverka en helt ny är det dock en svårare fråga att svara på. Det beror helt enkelt på vad du vill ha, vilka egenskaper du vill ha och vilket pris du är ok med att betala.

Jag säger dock alltid att 100% fjäder eller dun är det bästa både hållbarhetsmässigt, komfort och utseende. Men det är min personliga åsikt och självklart också någonting man får se över från fall till fall.

Vad skall man titta på/efter?

En dunplymå bör vara sytt i ett duntätt tyg, så är tyvärr inte alltid fallet och då kommer dunet med tiden att krypa ut. Några fjädrar kommer alltid att kunna krypta sig ut oavsett men en större mängd skall inte ta sig ut i en bra plymå.

En dunplymå skall vara sydd med kanaler. Det är gångar i plymån som gör att allt dun inte skall kunna lägga sig i ena hörnet då du sitter på den. Detta gäller inte kuddar, kuddar är som en dunfylld påse och har generellt inga kanaler.

Extra bra är det om plymån har ett överdrag, som ett extra fack eller kanal på ovan och, ibland även, på undersidan. De gör att kanalerna jämnas ut så att dessa inte syns ut till klädseln. Har man inte denna kommer det se lite buckligt ut eller vågigt.

Alla tre av dessa är det väldigt sällan man får i en plymå om den inte är sydd av en tapetserare för just din möbel och då kostar det där efter. En ordentligt konstruerad dunplymå kräver både en stor mängd material och arbete. Om du köper en möbel från fabrik med dunplymå har de ofta, men inte alltid, sydda kanaler men är tyvärr inte alltid gjorda i dun tätt tyg och har nästintill aldrig ett övre lager av dun för en slät sits.

Även hos en tapetserare kan man få ”färdigsydda” plymåer dessa är då ofta utan de övre lagret men alltid i av dun med i duntätt tyg och med kanaler. Dessa fins dock endast i bestämda mått och materialval, för mer info om det kontakta din tapetserare.

 

 

 

 

 

Gör det som du vill ha det.

Ibland får vi in special beställningar och detta är alltid roligt.

Vi får tänka lite extra  och kunden ifråga får förverkliga en idé.

I detta fall är det en kund som valt att göra ett sängöverdrag och dessutom klä en beddmadrass så att den går att använda som en stor lång pöl, en avlång rundkudde, på samma säng. Det gör att extrasängen går att ha som soffa och sen enkelt göra den till säng igen.

Den är gjord i rutigt och randigt tyg från Berghems väveri. I detta fall har kunden själv valt att göra sängöverdraget med rutor och pölen i ränder med rutor på kortsidorna. Den har fått handtag för att den skall gå att flytta på lätt, samt en dragkedja i botten så att madrassen lätt går att plocka ut och sen rulla ihop och stoppa in igen.

Vi uppskattar alla utmaningar, stora som små.

Tveka aldrig att komma till oss även om du har en lite galen idé, vi gillar att få göra saker utanför boxen.

Från stol till kruka

Stol som kruka

Jag har, på sidan av, den senaste tiden haft ett litet projekt med en gammal stol. Den har fått nytt liv som verkstadens blomkruka! Jag vill bara börja med att säga att detta verkligen inte är min starka sida och att blommor verkligen inte är min grej men tänkte ändå att det skulle vara trevligt med nånting fint vid dörren nu på försommarkanten.

Jag har tagit en stol, tagit bort sitsen och ersatt den med ett hönsnät.
Sedan har jag återanvänt packplast som fått forma krukan och sedan fyllt med jord och blommor.

Jag har förstått att det kan vara bra med små hål i plasten för drenering men det har jag inte gjort eftersom den, i mitt fall, också skall stå innomhus.

Vi får se om blommorna överlever.

 

Dux – både nu och då

Idag när någon kommer in och frågar om en DUX möbel menar de ofta en Karin fåtölj eller en Jetson eller varför inte en Fredrik soffa allt som oftast vandarar iaf mina takar till Bruno Mathsson då jag hör namnet DUX. Dessa tidlösa desigklassiker som iaf här i stockholm verkar finnas i var och vartannat hem, unaderbara smycken som man kan se i tidningar som sköna hem i stort sett varje nummer.

Det är däremot inte alls lika många som tänker på de isärtagbara möbler med spunna resårhus som är en minst lika vanlig möbel för oss tapetserare som en Jetsom eller Pernilla. Jag vill slå ett slag för dessa små skatter, de är både bekväma och vackra. Då dessa kläs i nytt tyg blir de ofta riktiga små pärlor i hemmet!

 

Det är inte alltid lätt att veta om det är en DUX man har hemma på vinden, etiketter faller med tiden av eller så är märkningar i stoppningen, men en liten hint brukar vara om den går att ”enkelt” ta isär. Oftast lättare sagt än gjort men dux hade den trevliga tanken om en lätt möbelproduktion som resulterade i att det faktiskt, om man vet hur man gör, skall gå att sära på rygg, sitts och armstöd/ben med små nyckelhålsbeslag och skruv. Detta gör klädselarbetet både lättare och svårare då en sits är lättare att klä fristående från en rygg men också svårare då mönster skall passa och stoppningen skall ligga precis rätt för att få allting att gå att sättas ihop igen.

Så kosta inte bara på Pernillan ny klädsel utan även den lilla eller högryggade fåtöljen, även den kan vara en skatt från DUX.

Vårens nyheter!

Jag fick här om dagen ett stort paket till verkstaden, Nya prover från Almedahls! Kom gärna in och ta en närmare titt på vårens nyheter, framförallt mina nya favoriter Screen för möbler och Rango och Morris som båda är vackra gardin tyger med löv, nu är det vår i verkstaden gott folk!

Växbo lins rutig strandråg

Växbo lins rutig sandråg

Växbo lins vackra Rutig Strandråg för allt ifrån dukar till stolar ett väldigt vacker miljömärkt linnetyg som passar till väldigt mycket.

Jag älskar Växbo lins tyger, inte bara för att de tänker på miljön och hela produktionen utan också för att de gör så himla mycket vackra tyger som är designmässigt bestående. Dessa tyger kommer inte bli omoderna på länge och de görs i fantastiska färger. Vävningen av tygerna sker i Sverige och produktionen går att följa från linet till färdig produkt.

På snöret kan du inte bara köpa deras tyger utan också handdukar och disktrasor, dessa övriga av Växbos produkter beställs på begäran.

”Skötselråd för linne”

  • Linne bör tvättas separat vid första tvätten då tyget kan släppa lösa linfibrer och ludda över på annat.
  • Blötlägg i ljummet vatten ca 20 minuter innan tvätt.
  • Tvätta i maskin på 60 grader med skonsamt tvättmedel utan optiska blekmedel eller perborater. Gardiner tvättas för hand eller på ullprogrammet 40 grader.
  • Ingen eller så kort centrifugering som möjligt.
  • Sträck linnet och häng för torkning.
  • Mangla eller stryk linnet väl fuktat med tre prickar på strykjärnet.
  • Produkter i serierna Våga, Bubbel och Storm blir vackrast av att bara sträckas och torkas. 
  • Torktumla ALDRIG linne.
  • Avlägsna fläckar så fort som möjligt.
  • Fettfläckar tas bort med linoljesåpa eller galltvål. Vinfläckar tas bort med kokande vatten.

Ekosoffan

Denna Soffa började som en idé och vidareutvecklades till ett projekt som utforkade möjligheten att göra en soffa i moderna material men också så miljömedveten som möjligt. Det blev också ett projekt att titta på förhållandet mellan miljö, möbeltillverkning och tapetsering.
Soffa med sadelgjord

Soffan började som en trästomme som fick flätas sadelgjord

DSC02736

Sedan fick soffan handflätade spunna resårhus med ett lager hailock följt och en tagelmatta som sys fast och formas med stygn, resårdynorna läggs ner i stommen så att de inte kan röra sig och dynorna ner väldigt mycket nettare ut. (dynan är ca 15 cm med resårer och stoppning.)

tapetserad soffa, ekomöbel

Soffan står nu klar i ett hem i tumba och har en avtagbar och tvättbar klädsel med en fast klädsel i oblekt miljömärkt linne från Växbo lin.