omstoppning

Året i Bilder – Årets favoriter

Jag är fruktansvärt dålig på att komma ihåg att ta bilder på möbler som jag gör, både innan och efter. Ibland har jag bara en före bild och ibland bara en då arbetet är klart. Ibland har jag bara en skakig bild i en dålig vinkel osv.

Jag har dock några bilder på möbler från de senaste året, kanske lite drygt, som är möbler som jag själv tycket blev extra fina eller var extra roliga att arbeta med som kanske inte redan fått sin plats på denna blogg. Detta är lite bilder på sånt jag tycker om helt enkelt…som lite inspiration.

 

Annonser

Hur en möbel görs – Del 1 – Resårhus / fjädrande sits

”Spiral fjärdarna i sitsen håller på att ramla ut på golvet, vad kostar det att trycka tillbaka dem? ” är en otroligt vanlig fråga vi får och svaret är mycket mer komplext.

De stora spiralfjädrarna som finns i sitsar på större möbler, och ibland också i små stolar, är vad vi kallar ”resårer”.

Dessa resårer knyts ihop till ett ”resårhus” och är en av de mer komplexa saker man kan göra som en tapetserare. Det är både tungt och väldigt precist arbete. Varje snöre och knut i ett resårhus fyller en funktion och gör att då ett resårhus blir gammalt bör man nästintill ALDRIG bara trycka tillbaka resårerna med nya sadelgjordar, det är ingenting du kommer att tjäna på i längden.

Så hur gör man då ett resårhus?

Då du gör ett resårhus tar du först bort allt i sitsen på din möbel, så den är så nära barskrapat som det går.

Bilden är dock ett ganska extremt exempel.

Bar stomme

Sedan fäster du sadelgjordar, dessa skall vara tjocka och tåliga i hampa eller lin. Det finns också tapetserare som använder Jute men då vi inte anser att dessa håller vår standard gör vi det inte.

 

 

Sedan skall resårerna(spiral fjädrarna) ställas och sys på plats. Dessa sys i ett visst mönster med resårerna stående på rätt sätt för att ge dem och resårhuset längsta möjliga livslängd.

Sedan snöras resårerna.

Det betyder att vi knyter i olika banor och med olika knutar för att få resårerna att agera som en enhet. Vi knyter nu också ner resårerna till rätt höjd och lutning så att sitsen blir hård. Olika typer av sitsar knyts olika och med olika lutning osv.

En nysnörd sits skall inte vara mjuk, även om de flesta tapetserare numer knyter sina resårer något ”mjukare” än för kanske 20 år sedan. Detta p.g.a. att våra kunder förväntar sig en annan typ av komfort och då är livslängden inte lika relevant.

En hårdare knuten sits håller i allmänhet, detta är dock inte alltid sant, något längre är en mjukare. Men den är också i gengäld mycket hårdare och inte lika ”bekväm” att sitta i. Vi anpassar i allmänhet hårdheten efter möbeltypen och kundens önskemål. Men en nyknuten sits kommer att vara betydligt hårdare än en gammal trasig sits.

Anledningen till att man inte bara ska spänna upp resårerna underifrån med nya sadelgjordar är att resårerna då rör sig och de snören som knyter samman resårerna slutar att ha samma funktion. I många fall då resårerna spänns underifrån börjar resårerna leta sig uppåt och skär igenom stoppningar som då inte kan återanvändas. I värsta fall kan resårerna krypa hela vägen upp genom tyget eller rent av gå av då trycket på dem förändras.

I många fall kan man bara ”bättra” eller fixa lite men är det något man inte bara böra ”små fixa” är det ett resårhus.

Det är som regel billigare att laga ett resårhus då det börjar att gå sönder än att vänta tills det haft sönder resten av stolens stoppning.

 

 

Lite extra kärlek för svenskt tenn

En Möbeltillverkare som i dagens Sverige och Stockholm inte går att undgå som tapetserare är Svenskt tenn.

De möbler som tillverkas idag görs tyvärr inte alls som de gamla så jag blir alltid lite extra glad varje gång någon kostar på att återuppliva en gammal klassiker. Just dessa fåtöljer fick en helgenomgång med nya plymåer, resårhus, armstöd och klädsel.  Nu kommer de kunna hålla för ytterligare generationer inom familjen!

Är det värt det? är en fråga som alla tapetserare får och svaret är ofta att det beror på vad man menar. Är det värt det ur ekonomisk synpunkt i fråga om värdeökning är svaret ofta nej. Men ibland kan det vara värt det av sentimentala skäl, kulturhistoriska, personliga eller miljömässiga. Det är en bedömningsfråga som ofta bara du som ägare kan svara på.

Jag tycker i alla fall att det är roligt då man tar ett steg längre och bevarar något som betytt mycket i generationer.

Lätt som en fjäder

En fjäder

Frågor angående stoppning är, utifrån en bild, ibland väldigt svårt att svara på eller bara förklara då det är mycket som endast är en känsla, mycket sitter i fingertopparna. Mycket angående pris och tillvägagångssätt beror på var sömmar sitter, vilket material du väljer och vilka mått alla delar har.

Då det gäller till exempel en dunplymå beror det väldigt mycket på vad, hur och varför. Dun, fjäder, volymfiber, fjäder med skuren latex eller skuren polyeter osv är ofta nånting som beskrivs som dun i ett mail men betyder väldigt olika saker både för dig som betalar och för tapetseraren som skall göra arbetet.

stoppningsalternativ

De vanligaste är dock de tre följande kategorierna:

Dun

Då vi pratar om dun idag menar vi ofta fjäder, oftast andfjäder, och egentligen inte dun. Att använda ”riktigt” dun är otroligt kostsamt och är i möbler oftast inte nödvändigt, ibland är det också mer utav en definitions fråga.

100% fjäder eller dun är ett bra material som håller länge men som behöver fluffas upp för att inte förlora sin form och sin känsla. Det är de inte många som gör idag och därför känns många kuddar efter ett tag väldigt platta eller klumpiga. Dun behöver att man slår in lite luft för att inte klumpa ihop eller lägga sig. Var gärna lite våldsam och ta ut din ilska på din dunkudde så skall du se att den blir väldigt fin och fluffig.

Ett överdrag på en dunplymå kommer aldrig att sitta 100% fast, slätt eller exakt i sin form då dunet rör sig och om överdraget spänns mer trycks stoppningen endast ihop lite mer eller så måste dunet fyllas till bredden och slutar då att vara mjukt som dun.

I möbler som görs idag i fabrik gör man ibland en variant av dunplymån då kärnan är en platta eller skiva med någon typ av skumplast och runt det har ett överdrag sytts som fyllts med dun. Detta gör plymåerna mycket billigare i material kostnad och gör dem fastare i känslan vilket många föredrar. Problemet här är dock att det ofta blir jättesvårt att fluffa upp dunet och det blir därför klumpigt och nedsuttet mycket snabbare.

Dun och volymfiber

Är en blandning av volymfiber och dun, eller egentligen fjäder. Volymfiber är en syntetisk fiber som finns i stoppning i alltifrån gosedjur till kuddar och möbler. Det ser lite ut som vita moln och är ett ganska klassiskt syntetiskt material.

Många moderna möbeltillverkare använder denna blandning och då framförallt för att man kan få en känsla av dun men till ett mycket lägre pris då kg priset är lägre och den mängden material i kg som krävs är lägre då volymfibern fyller mer yta på färre kg än 100% dun. Många möbeltillverkare hävdar också att detta är ett material som, till skillnad ifrån dun, inte behöver fluffas. Detta är dock inte sant. Volymfibern behöver inte fluffas i lika stor utsträckning som det 100% dunet men framförallt volymfiber av sämre kvalité behöver fluffas för att inte bli klumpig vilket den ofta ändå blir med tiden. Skillnaden här är också att då man i 100% dun kan fylla på med nytt för att få liv i en gammal plymå går det med en volymfiber blandning inte alls lika bra då volymfibern ofta har klumpat ihop sig så pass mycket att den helt enkelt har skapat en kaka som inte går att fylla på jämnt med ett lyckat resultat.

Dun och skuren latex eller polyeter

Riven latex eller polyeter är ett gammalt sätt att fylla ut en stoppning. Riven latex eller skumplast var tidigare ett sätt att bli av med spill material men beställs nu kg vis för att fylla ut gamla stoppningar. Blandningen av skuret skum och dun är också ganska vanlig, kg priser är ganska lågt i jämförelse med dun men slutresultatet är ofta lite ”klumpigare” än dun eller en volymfiberblandning. Mängden material som krävs i kg är ofta mer än en volymfiberblandning men något mindre än dun.

Problemen med detta stoppningsalternativ är, precis som vid en stoppning av 100% skumplast i övrigt, att då den blir allt för gammal eller utsätts för mycket uv ljus vittrar skummet sönder och blir antingen platt eller rent av sand. Gammal latex eller skumplast har också en tendens att börja lukta.

 

Så vad skall man välja?

Som regel säger vi att skall man fylla på i en plymå eller kudde gör man det helst med samma material som kudden redan innehåller, dessa material kommer gifta sig på bästa sätt. Skall man tillverka en helt ny är det dock en svårare fråga att svara på. Det beror helt enkelt på vad du vill ha, vilka egenskaper du vill ha och vilket pris du är ok med att betala.

Jag säger dock alltid att 100% fjäder eller dun är det bästa både hållbarhetsmässigt, komfort och utseende. Men det är min personliga åsikt och självklart också någonting man får se över från fall till fall.

Vad skall man titta på/efter?

En dunplymå bör vara sytt i ett duntätt tyg, så är tyvärr inte alltid fallet och då kommer dunet med tiden att krypa ut. Några fjädrar kommer alltid att kunna krypta sig ut oavsett men en större mängd skall inte ta sig ut i en bra plymå.

En dunplymå skall vara sydd med kanaler. Det är gångar i plymån som gör att allt dun inte skall kunna lägga sig i ena hörnet då du sitter på den. Detta gäller inte kuddar, kuddar är som en dunfylld påse och har generellt inga kanaler.

Extra bra är det om plymån har ett överdrag, som ett extra fack eller kanal på ovan och, ibland även, på undersidan. De gör att kanalerna jämnas ut så att dessa inte syns ut till klädseln. Har man inte denna kommer det se lite buckligt ut eller vågigt.

Alla tre av dessa är det väldigt sällan man får i en plymå om den inte är sydd av en tapetserare för just din möbel och då kostar det där efter. En ordentligt konstruerad dunplymå kräver både en stor mängd material och arbete. Om du köper en möbel från fabrik med dunplymå har de ofta, men inte alltid, sydda kanaler men är tyvärr inte alltid gjorda i dun tätt tyg och har nästintill aldrig ett övre lager av dun för en slät sits.

Även hos en tapetserare kan man få ”färdigsydda” plymåer dessa är då ofta utan de övre lagret men alltid i av dun med i duntätt tyg och med kanaler. Dessa fins dock endast i bestämda mått och materialval, för mer info om det kontakta din tapetserare.

 

 

 

 

 

Ge din stoppning ett lyft

Ibland är stoppningen i en stol eller fåtölj helt ok men lite gammal och trött.  Det går då att ge stoppningen lite nytt liv och få dem lite fräschare genom att ånga stoppningen.

Ångan gör att stoppningen får lite ny stuns och reser sig något, det är ingenting som kommer hålla förevigt men ett bra sätt att göra lite rent i stoppningen utan att behöva byta den.

På bilderna nedan ser du före och efter vi har ångat en sits.

Om du ångar hemma med ett vanligt strykjärn tänk då på att absolut inte sätta järnet emot stoppningen, då riskerar du att smälta stoppningen vilket bara blir dåligt. Var försiktig så att stoppningen inte skadas och prova dig fram till vad som funkar med just ditt strykjärn. Det bästa är dock en ångstation av något slag, då kommer du se störst skillnad.

 

GLAD PÅSK !

Just nu är det fåglar och gult i verkstaden i sann påskanda.

 

Mitt favorittyg med fåglar har här fått pryda ryggen på en stol med ny stoppning. Jag passade på och beställde extra mycket av dessa fina fåglar så nu finns det också ett litet antal prydnadskuddar i butiken. Våren är här och påsken är kantad med vackra fåglar.

GLAD PÅSK önkar vi här på Snöret!

 

Att hitta saker – Tapetserings arkeologi

Ibland är detta yrke lite som att vara en arkeolog. Jag älskar att man aldrig riktigt kan veta vad man kommer att hitta då man öppnar en stol. Jag har hittat allt ifrån halvätna mackor till plånböcker fulla med pengar då jag öppnat möbler, men det roligaste jag vet är då jag hittar antingen ett litet meddelande från tidigare tapetserare eller då jag hittar lite av möbelns historia.

Jag har fått in en jättefin stol till verkstaden som skall kläs i fantastiska fåglar och färg, lovar att lägga upp bilder på den då den är klar. Då jag började slå av den gamla klädseln märker jag att den är klädd ganska underligt med nubb hål i träsargen bland annat. Bara det är inte konstigt, det kan vara så att någon klätt om den själv och det går att fixa ingen fara alls. Det roliga blir dock då jag kommer ner till grundväven och sadelgjordarna. Dessa skall bytas och då jag tar bort dem hittar jag en liten skatt.

Under alla lager av väv och stoppning hittar jag att stolen haft en ett helt annat uttryck i original, den har haft en mycket tjockare träsarg som i mitten har en stoppning klädd i broderad sammet. Jag har ingen aning om det är tidigare ägare som själva gjort om den eller varför man gjort som man gjort. Men det är ett roligt litet fynd!

Nu är det dock så att den som satt på nya sadelgjordar osv. också har skalat bort en stor del av träramen vilket gör att det skulle kräva en massa träarbete för att få den tillbaka till original och då stolens nuvarande syfte är att bli så bekväm som möjligt skulle originalet ändå inte duga men det är som sagt roligt att hitta historia i möbler och förstå varför den har en stoppning som ser ut som den gör.

Ibland känns det lite som jag bara genom att vara tapetserare fått en liten bit av min barndomsdröm att bli arkeolog förverkligad, utan att behöva arbeta ute i regnet, eller som idag snön.

Gammal stoppning – blir till sand.

Ibland tros en stoppning vara bra, sen öppnar man den och i finner allt som oftast en sandlåda. Detta är ett av problemen med latex eller skumplaster. Detta är material som med tiden blir antingen torra och hårda eller som i många fall sand. Dessa material tål inte UV-ljus de bryts ner och blir torra, dagens latex och skumplaster är visserligen mycket tåligare jämfört med det material som finns i 50-tals möbler men det kommer ändå med tiden krävas att dessa byts.

Det är en stor skillnad emellan en klassisk stoppning och en ”modern”, en klassisk stoppning går att bättra efter att den med tiden blir nedsutten eller går sönder medans en modern måste bytas helt. Det är dock skillnad i komfosrt, en klassisk stoppning blir hård i jämförelsen med en modern skumstoppning. Idag vill vi ha mjuka möbler som vi kan ligga i, den typ av mjukhet är svår att åstadkomma med annat än olika typer av skumplaster, man kan dock  även här välja mellan mer eller mindre hållbara och mer eller mindre miljövänliga. Juh mer miljövänligt desto dyrare är en allmän regel.

Köper du en 50- eller 60- tals fåtölj på loppis kan det vara bra att ha i åtanke att även om du tänker klä om den själv lämna in den på omstoppning. Om du åtar dig att stoppa om den själv kom då gärna in till en tapetserare för att få tips, stå någonstans väl ventilerad och använd ansiktsmask. Den sanden är cancerogen och bör därför städas bort samt inte andas in i onödan.

Skall du gå en tapetserarkurs ta med dig handskar och ansiktsmask eller någon typ av halsduk att andas igenom då kurslokalerna inte kan tillhandaha sådant.

Fåtölj i härligt rött

Fåtöljen har fått ny stoppning, ny klädsel och fina svarta detaljer.

Fåtölj i tapetserarstil

På denna möble fick verkligen tapetserarhantverket blomma. Det är roligt när det blir fint och lite extra.


Ibland börjar ett projekt som en naken stomme som byggs lager för lager.
I detta fall en klassisk stoppning med resåret i sits, armstöd och rygg. Följt av en avsydd grundstoppning, följt av överstoppning och sedan klädd i en härlig röd med svarta detaljer.