Tradition

Lite luddigt

Fårskinn är ett material som framförallt förknippas med Lamino då vi pratar möbler men de går självklart även bra att använda till andra typer av möbler. Vi tar oss ann alla typer av fårskinns projekt inte bara Lamino, även om det är det vanligaste. Du kan få en helt vanlig fåtölj omklädd i fårskinn om du så önskar förutsatt att din möbel har förutsättningar för en så tjock klädsel som ett skinn ändå är.

De positiva egenskaperna med fårskinn, dess värmande och kylande egenskaper samt dess utseende gör att det blivit ett allt vanligare material vid möbelklädslar. Men det är ändå den del viktiga saker du bör veta innan du väljer att ha en fast klädsel av fårskinn.

Det är tyvärr inte speciellt slitstarkt om du jämför med ett slätt möbeltyg, håret i skinnet slits både av och plattas ner då du sitter på det. Det är en betydligt högre kostnad både i arbete och material att klä i fårskinn i jämförelse med ett ”vanligt” tyg.

Då du klär en möbel med fårskinn är viktigt att du använder ett möbelskinn, alltså fårskinn med extra täta lockar som väljs för möbel användning. Lockarnas täthet gör att det inte lika snabbt blir nedsuttna. Av den anledningen avråder vi i många fall ifrån klädsel i eget skinn, om dessa inte är möbelskinn, men det utvärderar vi ifrån fall till fall beroende på var det skall sitta och vad det är för möbel osv.

Fårskinn har ett estetisk språk som är svårt att hitta i konstgjorda skinn eller i andra material. Det är både värmande och kylande och otroligt mysigt.

En hud är i snitt ca 0.75 kvm och hur många hudar som krävs för att klä din möbel beror på hur stor möbel du har och hur den skall vara klädd.  Fårskinn går också att köpa på löpmeter men består då av mindre bitar som sytts samman. Det är det materialet som använts på möbeln på bilden nedan och ovan. Du håller då nere priset med du kommer då kunna se färgskillnader i bitarna eller olika lockar och där med också var vissa av sömmarna går.

Det är väldigt viktigt att du som kund förstår att alla möbler inte kan eller bör kläs i fårskinn då det beror på möbelns konstruktion och användningsområde och är inte en fråga om att vi tapetserare har en åsikt om din personliga smak. Vissa möbler tar helt enkelt skada eller går inte att sitta i till vardags om du väljer att klä dem i fårskinn. Det är helt enkelt viktigt att du är lyhörd för din tapetserares expertis och råd då det gäller just din möbel.

Vill du ha en möbel med fårskinn på men inte vill lägga de extrapengarna på en fast klädsel är det absolut bästa alternativet i de flesta fall att lägga ett löst skinn i din möbel.  Det kommer då gå att ta loss och skakas skinnet då det behövs vilket är det bästa sättet att hålla ditt skinn helt och rent. Skaka, vädra och dammsug regelbundet. Torka av med fuktig svamp och ljummet vatten vid fläckar.

Vi rekommenderar ofta att du då klär möbeln i ett tyg som kompletterar fårskinnet så som ett filtat ylle som både är slitstark och väldigt vackert i kombination med fårskinn. Du kan också klä delar av en möbel i skinn och andra i tyg om du så önskar för att hålla kostnaderna nere.

Fåtölj med omklädd sits

När du väljer fårskinn tänk då på att två fårskinn aldrig är identiska. Detta innebär att färdiga produkter kan variera i utseende, både när det gäller nyans och struktur. Observera också att mörka skinn kan fälla på baksidan och bör inte placeras på ljusare möbler eller underlag.

Annonser

Hur en möbel görs – Del 1 – Resårhus / fjädrande sits

”Spiral fjärdarna i sitsen håller på att ramla ut på golvet, vad kostar det att trycka tillbaka dem? ” är en otroligt vanlig fråga vi får och svaret är mycket mer komplext.

De stora spiralfjädrarna som finns i sitsar på större möbler, och ibland också i små stolar, är vad vi kallar ”resårer”.

Dessa resårer knyts ihop till ett ”resårhus” och är en av de mer komplexa saker man kan göra som en tapetserare. Det är både tungt och väldigt precist arbete. Varje snöre och knut i ett resårhus fyller en funktion och gör att då ett resårhus blir gammalt bör man nästintill ALDRIG bara trycka tillbaka resårerna med nya sadelgjordar, det är ingenting du kommer att tjäna på i längden.

Så hur gör man då ett resårhus?

Då du gör ett resårhus tar du först bort allt i sitsen på din möbel, så den är så nära barskrapat som det går.

Bilden är dock ett ganska extremt exempel.

Bar stomme

Sedan fäster du sadelgjordar, dessa skall vara tjocka och tåliga i hampa eller lin. Det finns också tapetserare som använder Jute men då vi inte anser att dessa håller vår standard gör vi det inte.

 

 

Sedan skall resårerna(spiral fjädrarna) ställas och sys på plats. Dessa sys i ett visst mönster med resårerna stående på rätt sätt för att ge dem och resårhuset längsta möjliga livslängd.

Sedan snöras resårerna.

Det betyder att vi knyter i olika banor och med olika knutar för att få resårerna att agera som en enhet. Vi knyter nu också ner resårerna till rätt höjd och lutning så att sitsen blir hård. Olika typer av sitsar knyts olika och med olika lutning osv.

En nysnörd sits skall inte vara mjuk, även om de flesta tapetserare numer knyter sina resårer något ”mjukare” än för kanske 20 år sedan. Detta p.g.a. att våra kunder förväntar sig en annan typ av komfort och då är livslängden inte lika relevant.

En hårdare knuten sits håller i allmänhet, detta är dock inte alltid sant, något längre är en mjukare. Men den är också i gengäld mycket hårdare och inte lika ”bekväm” att sitta i. Vi anpassar i allmänhet hårdheten efter möbeltypen och kundens önskemål. Men en nyknuten sits kommer att vara betydligt hårdare än en gammal trasig sits.

Anledningen till att man inte bara ska spänna upp resårerna underifrån med nya sadelgjordar är att resårerna då rör sig och de snören som knyter samman resårerna slutar att ha samma funktion. I många fall då resårerna spänns underifrån börjar resårerna leta sig uppåt och skär igenom stoppningar som då inte kan återanvändas. I värsta fall kan resårerna krypa hela vägen upp genom tyget eller rent av gå av då trycket på dem förändras.

I många fall kan man bara ”bättra” eller fixa lite men är det något man inte bara böra ”små fixa” är det ett resårhus.

Det är som regel billigare att laga ett resårhus då det börjar att gå sönder än att vänta tills det haft sönder resten av stolens stoppning.

 

 

Att hitta saker – Tapetserings arkeologi

Ibland är detta yrke lite som att vara en arkeolog. Jag älskar att man aldrig riktigt kan veta vad man kommer att hitta då man öppnar en stol. Jag har hittat allt ifrån halvätna mackor till plånböcker fulla med pengar då jag öppnat möbler, men det roligaste jag vet är då jag hittar antingen ett litet meddelande från tidigare tapetserare eller då jag hittar lite av möbelns historia.

Jag har fått in en jättefin stol till verkstaden som skall kläs i fantastiska fåglar och färg, lovar att lägga upp bilder på den då den är klar. Då jag började slå av den gamla klädseln märker jag att den är klädd ganska underligt med nubb hål i träsargen bland annat. Bara det är inte konstigt, det kan vara så att någon klätt om den själv och det går att fixa ingen fara alls. Det roliga blir dock då jag kommer ner till grundväven och sadelgjordarna. Dessa skall bytas och då jag tar bort dem hittar jag en liten skatt.

Under alla lager av väv och stoppning hittar jag att stolen haft en ett helt annat uttryck i original, den har haft en mycket tjockare träsarg som i mitten har en stoppning klädd i broderad sammet. Jag har ingen aning om det är tidigare ägare som själva gjort om den eller varför man gjort som man gjort. Men det är ett roligt litet fynd!

Nu är det dock så att den som satt på nya sadelgjordar osv. också har skalat bort en stor del av träramen vilket gör att det skulle kräva en massa träarbete för att få den tillbaka till original och då stolens nuvarande syfte är att bli så bekväm som möjligt skulle originalet ändå inte duga men det är som sagt roligt att hitta historia i möbler och förstå varför den har en stoppning som ser ut som den gör.

Ibland känns det lite som jag bara genom att vara tapetserare fått en liten bit av min barndomsdröm att bli arkeolog förverkligad, utan att behöva arbeta ute i regnet, eller som idag snön.

Läder talar till alla sinnen

Att använda läder för att klä möbler är tapeseringens kanske äldsta uttryck. Vi har använt läder som möbelklädsel sen vi började klä våra trämöbler och kistor. Anledningarna till detta är antagligen många så som att läder är ett slitstarkt och tåligt material, lätt att bearbeta och på sätt och vis också lätt att ”göra”. Att spänna läder över en träsits blev ett av de första stegen emot de yrke vi idag kallar tapetserare.

Att framställa läder är en ganska lång process och varierar både beroende på vilken sorts läder det i slutändan skall bli samt hur miljövänlig produkt man vill göra. De vanligaste alternativen när det gäller garvning av läder är antingen Vegetabil- eller kromgarvning. Kromgarvat läder har funnits sedan 1870 och har sedan 1800-talet konkurerat ut det veggetabiliskt garvade lädret. Kromgarvning är ett både snabbare och billigare sätt att framställa läder och bygger på en framforskad metod. Men under senare år har det veggetabiliskt garvade lädret fått sig ett uppsvning p.g.a. att det är att föredra både då det gäller den slutgiltiga varans kvalité men också för att det är väldigt mycket bättre för miljön. När det gäller veggetabilist garvat läder har vi dessutom möjlighet att få det svenskproducerat genom Tärnsjö garveri.

Tärnsjö Garveri

Läder finns i en mängd varianter så som:

Anilin som är ett genomfärgat läder utan täckfärg eller ytlack. Naturliga märken som exempelvis gödselfläckar och taggtrådsmärken finns kvar på lädret för att behålla så mycket som möjligt av den naturliga känslan. Anilin är ett smidigt läder som är lättarbetat men är inte fläcktåligt. Det gör att om du har en möbel i anilin behöver du ta hand om din möbel lite mer, rengöra och smörja on den med jämna mellanrum. Tar du hand om din möbel åldras den i gengäld väldigt vackert.

Anilin läder från Tärnsjö

Semianilin vilket är ett anilinläder som ytbehandlats med ett extra skyddslager för att öka tåligheten mot fläckar. De märken som finns på anilin lädret återfinns även här och ytbehandlingen är såpass tunn att lädret fortfarande kan andas.

Semi anilin läder från Tärnsjö

Täckfärgat läder har, som hörs på namnet ytterligare skydd och färg på ytan. Det gör att lädret är än mer fläcktåligt men att de istället förlorar en del av det ursprungliga lädrets egenskaper. Det är en hårdare och inte så elastisk känsla som begränsar komfort.

Bycast är ett spaltläder med en polyurethanyta, dvs plast. Lädret är i regel tåligt mot fläckar men har nu tappat lädrets alla ursprungliga fördelar. Eftersom det har en yta av plast går det lätt att torka av men har igengälld tappat komforten som anilinlädret för med sig.

Nubuck är slipat anilinläder som är helt öppet. Det har en mockaliknande känsla och är ytterst känsligt mot spill. Nubuck är inget passande material för en möbel som används ofta, utan rekomenderas endast på ev ”prydnadsföremål”.

Av dessa föredrar jag, som man kanske kan gissa att arbeta i anilin eller semianilin som är veggetabiliskt garvat. Detta både p.g.a. att jag tycker att dessa blir vackrast med tiden och för att miljöpåverkan av kromgarvning för mig är oförsvarbar då man faktisgt får ett vackrare läder då man framställer det vegetabiliskt. Jag föredrar att arbeta med Tärnsjö läder då tärnsjö har en miljötande som jag tycker de flästa andra levernatörer inte har.

Läder är dåbe dyrtare än textil och svårar att arbeta med på många sätt, men då man ser en möbel i läder går det sällan att jämföra med tyg. Läder talar till alla sinnen.