Dubbelt upp

Om man nu har två fåtöljer hur skall man då göra skall man klä dem lika eller inte?

Det är en fråga som bara du kan svara på, men en liten hjälp på vägen är att ställa sig frågorna:

Vill du ha dem i samma rum?

Skall de stå bredvid varandra och tycker du då att de skall vara enhetliga eller inte?

Det är absolut vanligaste är att man klär ett par fåtöljer helt lika alltså med samma detaljer och i samma tyg. Det har dock blivit allt vanligare att då man har två likadana fåtöljer väljer att göra dem nästan lika eller helt olika.

En del kunder väljer att ha knapparna i olika färger medans andra väljer olika nyanser av samma tyg. Eller att även om de är ett par fåtöljer så ska det inte stå i samma rum och får därför vara helt olika i både tyg och utförande.

Det händer också att två olika fåtöljer blir lika genom att de får samma tyg och detaljer även om fåtöljerna inte innan varit ett par. Det gör att två helt olika möbler får lite samhörighet och känns mer som en grupp.

Även denna kan kalls emma även om den saknar de små armstöden.

Lite luddigt

Fårskinn är ett material som framförallt förknippas med Lamino då vi pratar möbler men de går självklart även bra att använda till andra typer av möbler. Vi tar oss ann alla typer av fårskinns projekt inte bara Lamino, även om det är det vanligaste. Du kan få en helt vanlig fåtölj omklädd i fårskinn om du så önskar förutsatt att din möbel har förutsättningar för en så tjock klädsel som ett skinn ändå är.

De positiva egenskaperna med fårskinn, dess värmande och kylande egenskaper samt dess utseende gör att det blivit ett allt vanligare material vid möbelklädslar. Men det är ändå den del viktiga saker du bör veta innan du väljer att ha en fast klädsel av fårskinn.

Det är tyvärr inte speciellt slitstarkt om du jämför med ett slätt möbeltyg, håret i skinnet slits både av och plattas ner då du sitter på det. Det är en betydligt högre kostnad både i arbete och material att klä i fårskinn i jämförelse med ett ”vanligt” tyg.

Då du klär en möbel med fårskinn är viktigt att du använder ett möbelskinn, alltså fårskinn med extra täta lockar som väljs för möbel användning. Lockarnas täthet gör att det inte lika snabbt blir nedsuttna. Av den anledningen avråder vi i många fall ifrån klädsel i eget skinn, om dessa inte är möbelskinn, men det utvärderar vi ifrån fall till fall beroende på var det skall sitta och vad det är för möbel osv.

Fårskinn har ett estetisk språk som är svårt att hitta i konstgjorda skinn eller i andra material. Det är både värmande och kylande och otroligt mysigt.

En hud är i snitt ca 0.75 kvm och hur många hudar som krävs för att klä din möbel beror på hur stor möbel du har och hur den skall vara klädd.  Fårskinn går också att köpa på löpmeter men består då av mindre bitar som sytts samman. Det är det materialet som använts på möbeln på bilden nedan och ovan. Du håller då nere priset med du kommer då kunna se färgskillnader i bitarna eller olika lockar och där med också var vissa av sömmarna går.

Det är väldigt viktigt att du som kund förstår att alla möbler inte kan eller bör kläs i fårskinn då det beror på möbelns konstruktion och användningsområde och är inte en fråga om att vi tapetserare har en åsikt om din personliga smak. Vissa möbler tar helt enkelt skada eller går inte att sitta i till vardags om du väljer att klä dem i fårskinn. Det är helt enkelt viktigt att du är lyhörd för din tapetserares expertis och råd då det gäller just din möbel.

Vill du ha en möbel med fårskinn på men inte vill lägga de extrapengarna på en fast klädsel är det absolut bästa alternativet i de flesta fall att lägga ett löst skinn i din möbel.  Det kommer då gå att ta loss och skakas skinnet då det behövs vilket är det bästa sättet att hålla ditt skinn helt och rent. Skaka, vädra och dammsug regelbundet. Torka av med fuktig svamp och ljummet vatten vid fläckar.

Vi rekommenderar ofta att du då klär möbeln i ett tyg som kompletterar fårskinnet så som ett filtat ylle som både är slitstark och väldigt vackert i kombination med fårskinn. Du kan också klä delar av en möbel i skinn och andra i tyg om du så önskar för att hålla kostnaderna nere.

När du väljer fårskinn tänk då på att två fårskinn aldrig är identiska. Detta innebär att färdiga produkter kan variera i utseende, både när det gäller nyans och struktur. Observera också att mörka skinn kan fälla på baksidan och bör inte placeras på ljusare möbler eller underlag.

Carl Malmsten

Många har nog någon gång hört namnet Carl Malmsten, i möbelsammanhang, på en guidad visning eller då man pratat om skolor.

Carl Malmsten är idag både en butik och en skola men båda dessa är uppkallade efter just designern och arkitekten Malmsten.

Carl Malmsten föddes år  i 1888 och började tidigt med design, år 1909 blev han snickarlärling vilket är hela grunden i möblerna han sedan designat. Det är också det som legat till grund för hans möblers tidlöshet, en känsla för kvalité och hantverk.

Då han gjorde sin värnplikt fick han hälsoproblem och spenderade därför en tid i Egypten och fick då möjlighet till konstnärsstudier. De Egyptiska influenserna kan man tydligt se i de möbler han designade för en tävling som hölls för att designa inredning till Stockholms stadshus 1916, en tävling där han kammade hem både första och andra pris.

Carl Malmsten gjorde mycket under sina aktiva år som inredare och arkitekt, för att bara nämna några: inredningen av konserthuset i Stockholm (1925), inredningen i tändstickspalatset (1927), medverkade i världsutställningen i New York (1939), grundade Carl Malmstens skolan(1930) samt Capellagården på Öland (1960). Redan 1916 startade han en möbelverkstad som idag utvecklats till den stora jätten Malmstensbutiken som idag säljer möbelklassikerna i modern tappning.

En av mina favoriter av Malmstens måste dock sägas vara hans inredning till vardagsrummet på Ulriksdals slott som han designade och som gavs som stockholmarna bröllopsgåva till kronprinsparet 1923. Det går att se även idag på Ulriksdals slott. Det är en mycket mer klassisk inredning än många av de möbler han senare blivit känd för.

Malmstens butiken producerar även idag stora delar av de möbler Carl Malmsten designat även om det tyvärr inte görs med hantverket i centrum på samma nivå. Vi föredrar därför att klä om och arbete med de äldre möblerna då dessa gjordes så att det skulle vara ”enkelt” att klä och stoppa om dem så att de skulle kunna leva i generationer.

Malmstens möbler är några av de stora svenska klassikerna som ofta kommer in till oss tapetserare och som många anser det vara värt att lägga lite extra kärlek på. Några av de roligaste av dessa som vi gjort i år är dessa 3 kunder som alla har valt att gå utanför den klassiska ”Malmstens klädseln” och ge möblerna ett helt nytt uttryck.

De klassiska Malmstenstygerna görs idag inte längre utan om man vill ha det klassiska utseendet på en Malmstens möbel har vi tyger som liknar de gamla tygerna men tyvärr inga som är exakt samma. Det enda ”malmstens tyget” som fortfarande görs är tyget fågel blå som säljs av Svensson, det designades i original som en tapet.

Jobs Handtryck – Vackert och funktionellt.

Då det gäller mönster är Jobs handtryckta tyger svåra att slå. De är tidlösa klassiska mönster som både har en modern känsla och en rent hantverksmässig kvalité.

Jobs har tryckts med samma teknik från då tryckeriet startade 1944 till idag, vilket för mig som hantverkare är en härlig känsla. De trycks förhand vilket gör dem både hållbara, tryckta med precision och mer livfulla än maskintryckta tyger.

Tryckeriet har alltid varit ett familjeföretag och historien började med Peer, Lisbet och Gocken Jobs. Systrarna Lisbet och Gocken utbildade sig till keramiker och startade egen keramikateljé på 1930-talet. Vid samma tid intresserade sig Peer för textiltryck och framställde sina första tryckta tyger med handskurna tryckblock. När andra världskriget gjorde det omöjligt för systrarna Jobs att importera glasyrer till sin keramik började Peer att överföra systrarnas mönster på tyg.
1944 lät han bygga tryckeriverkstaden i Västanvik och året därpå lanserades de handtryckta tygerna på NK i Stockholm med succéutställningen ”När skönheten kom till byn”.

Eva Jobs, Peers hustru, drev verksamheten tillsammans med Peer från mitten av 1960-talet fram till hans bortgång 1989, och därefter på egen hand. Eva är textillärare och konstnär och har utöver att utveckla affärsverksamheten bidragit med ett stort antal mönster till Jobs samlingar.

Vid millennieskiftet lämnade Eva Jobs över till nästa generation och idag drivs familjeföretaget av Jesper och Åsa Jobs, Peers och Evas son och hans hustru.

Vill du ha mycket mönster, härliga färger och bra kvalité är Jobs det vi rekommenderar.

Göra om eller göra samma?

En vanlig fråga vi ställer då du lämnar in din möbel är ”Vill du ändra på något”?

Då du går till en tapetserare är, tycket iaf jag, halva lyxen att du kan forma din möbel så som du själv vill ha den.

Det är vanligt att man inte ens tänkt tanken på att byta annat än tyget, men tänk efter ett extra varv så att du verkligen får den som du vill ha den.

Ibland kan det handla om att byta ut den spikade dekorspiken, som är ganska skadlig för möbeln, emot ett limmat band.

Ibland kan det handla om att lägga till lite i svanken eller att ta bort nackkudden. Att ha en avvikande färg på knapparna eller att ta bort en keder kant. Eller kanske inte ha en kappa på soffan.

Ibland kan det vara så enkelt som att tänka i en ny färg eller mönster.

Precis påbörjat arbete på denna lilla fåtölj

Omklädd liten Epa fåtölj

Allt går inte att göra, men det kan din tapetserare lätt säga, men mycket går att ändra och forma utifrån materialval osv.

 

 

 

Hur en möbel görs – Del 1 – Resårhus / fjädrande sits

”Spiral fjärdarna i sitsen håller på att ramla ut på golvet, vad kostar det att trycka tillbaka dem? ” är en otroligt vanlig fråga vi får och svaret är mycket mer komplext.

De stora spiralfjädrarna som finns i sitsar på större möbler, och ibland också i små stolar, är vad vi kallar ”resårer”.

Dessa resårer knyts ihop till ett ”resårhus” och är en av de mer komplexa saker man kan göra som en tapetserare. Det är både tungt och väldigt precist arbete. Varje snöre och knut i ett resårhus fyller en funktion och gör att då ett resårhus blir gammalt bör man nästintill ALDRIG bara trycka tillbaka resårerna med nya sadelgjordar, det är ingenting du kommer att tjäna på i längden.

Så hur gör man då ett resårhus?

Då du gör ett resårhus tar du först bort allt i sitsen på din möbel, så den är så nära barskrapat som det går.

Bilden är dock ett ganska extremt exempel.

Sedan fäster du sadelgjordar, dessa skall vara tjocka och tåliga i hampa eller lin. Det finns också tapetserare som använder Jute men då vi inte anser att dessa håller vår standard gör vi det inte.

 

 

Sedan skall resårerna(spiral fjädrarna) ställas och sys på plats. Dessa sys i ett visst mönster med resårerna stående på rätt sätt för att ge dem och resårhuset längsta möjliga livslängd.

Sedan snöras resårerna.

Det betyder att vi knyter i olika banor och med olika knutar för att få resårerna att agera som en enhet. Vi knyter nu också ner resårerna till rätt höjd och lutning så att sitsen blir hård. Olika typer av sitsar knyts olika och med olika lutning osv.

En nysnörd sits skall inte vara mjuk, även om de flesta tapetserare numer knyter sina resårer något ”mjukare” än för kanske 20 år sedan. Detta p.g.a. att våra kunder förväntar sig en annan typ av komfort och då är livslängden inte lika relevant.

En hårdare knuten sits håller i allmänhet, detta är dock inte alltid sant, något längre är en mjukare. Men den är också i gengäld mycket hårdare och inte lika ”bekväm” att sitta i. Vi anpassar i allmänhet hårdheten efter möbeltypen och kundens önskemål. Men en nyknuten sits kommer att vara betydligt hårdare än en gammal trasig sits.

Anledningen till att man inte bara ska spänna upp resårerna underifrån med nya sadelgjordar är att resårerna då rör sig och de snören som knyter samman resårerna slutar att ha samma funktion. I många fall då resårerna spänns underifrån börjar resårerna leta sig uppåt och skär igenom stoppningar som då inte kan återanvändas. I värsta fall kan resårerna krypa hela vägen upp genom tyget eller rent av gå av då trycket på dem förändras.

I många fall kan man bara ”bättra” eller fixa lite men är det något man inte bara böra ”små fixa” är det ett resårhus.

Det är som regel billigare att laga ett resårhus då det börjar att gå sönder än att vänta tills det haft sönder resten av stolens stoppning.

 

 

Lite extra kärlek för svenskt tenn

En Möbeltillverkare som i dagens Sverige och Stockholm inte går att undgå som tapetserare är Svenskt tenn.

De möbler som tillverkas idag görs tyvärr inte alls som de gamla så jag blir alltid lite extra glad varje gång någon kostar på att återuppliva en gammal klassiker. Just dessa fåtöljer fick en helgenomgång med nya plymåer, resårhus, armstöd och klädsel.  Nu kommer de kunna hålla för ytterligare generationer inom familjen!

Är det värt det? är en fråga som alla tapetserare får och svaret är ofta att det beror på vad man menar. Är det värt det ur ekonomisk synpunkt i fråga om värdeökning är svaret ofta nej. Men ibland kan det vara värt det av sentimentala skäl, kulturhistoriska, personliga eller miljömässiga. Det är en bedömningsfråga som ofta bara du som ägare kan svara på.

Jag tycker i alla fall att det är roligt då man tar ett steg längre och bevarar något som betytt mycket i generationer.

Lätt som en fjäder

Frågor angående stoppning är, utifrån en bild, ibland väldigt svårt att svara på eller bara förklara då det är mycket som endast är en känsla, mycket sitter i fingertopparna. Mycket angående pris och tillvägagångssätt beror på var sömmar sitter, vilket material du väljer och vilka mått alla delar har.

Då det gäller till exempel en dunplymå beror det väldigt mycket på vad, hur och varför. Dun, fjäder, volymfiber, fjäder med skuren latex eller skuren polyeter osv är ofta nånting som beskrivs som dun i ett mail men betyder väldigt olika saker både för dig som betalar och för tapetseraren som skall göra arbetet.

De vanligaste är dock de tre följande kategorierna:

Dun

Då vi pratar om dun idag menar vi ofta fjäder, oftast andfjäder, och egentligen inte dun. Att använda ”riktigt” dun är otroligt kostsamt och är i möbler oftast inte nödvändigt, ibland är det också mer utav en definitions fråga.

100% fjäder eller dun är ett bra material som håller länge men som behöver fluffas upp för att inte förlora sin form och sin känsla. Det är de inte många som gör idag och därför känns många kuddar efter ett tag väldigt platta eller klumpiga. Dun behöver att man slår in lite luft för att inte klumpa ihop eller lägga sig. Var gärna lite våldsam och ta ut din ilska på din dunkudde så skall du se att den blir väldigt fin och fluffig.

Ett överdrag på en dunplymå kommer aldrig att sitta 100% fast, slätt eller exakt i sin form då dunet rör sig och om överdraget spänns mer trycks stoppningen endast ihop lite mer eller så måste dunet fyllas till bredden och slutar då att vara mjukt som dun.

I möbler som görs idag i fabrik gör man ibland en variant av dunplymån då kärnan är en platta eller skiva med någon typ av skumplast och runt det har ett överdrag sytts som fyllts med dun. Detta gör plymåerna mycket billigare i material kostnad och gör dem fastare i känslan vilket många föredrar. Problemet här är dock att det ofta blir jättesvårt att fluffa upp dunet och det blir därför klumpigt och nedsuttet mycket snabbare.

Dun och volymfiber

Är en blandning av volymfiber och dun, eller egentligen fjäder. Volymfiber är en syntetisk fiber som finns i stoppning i alltifrån gosedjur till kuddar och möbler. Det ser lite ut som vita moln och är ett ganska klassiskt syntetiskt material.

Många moderna möbeltillverkare använder denna blandning och då framförallt för att man kan få en känsla av dun men till ett mycket lägre pris då kg priset är lägre och den mängden material i kg som krävs är lägre då volymfibern fyller mer yta på färre kg än 100% dun. Många möbeltillverkare hävdar också att detta är ett material som, till skillnad ifrån dun, inte behöver fluffas. Detta är dock inte sant. Volymfibern behöver inte fluffas i lika stor utsträckning som det 100% dunet men framförallt volymfiber av sämre kvalité behöver fluffas för att inte bli klumpig vilket den ofta ändå blir med tiden. Skillnaden här är också att då man i 100% dun kan fylla på med nytt för att få liv i en gammal plymå går det med en volymfiber blandning inte alls lika bra då volymfibern ofta har klumpat ihop sig så pass mycket att den helt enkelt har skapat en kaka som inte går att fylla på jämnt med ett lyckat resultat.

Dun och skuren latex eller polyeter

Riven latex eller polyeter är ett gammalt sätt att fylla ut en stoppning. Riven latex eller skumplast var tidigare ett sätt att bli av med spill material men beställs nu kg vis för att fylla ut gamla stoppningar. Blandningen av skuret skum och dun är också ganska vanlig, kg priser är ganska lågt i jämförelse med dun men slutresultatet är ofta lite ”klumpigare” än dun eller en volymfiberblandning. Mängden material som krävs i kg är ofta mer än en volymfiberblandning men något mindre än dun.

Problemen med detta stoppningsalternativ är, precis som vid en stoppning av 100% skumplast i övrigt, att då den blir allt för gammal eller utsätts för mycket uv ljus vittrar skummet sönder och blir antingen platt eller rent av sand. Gammal latex eller skumplast har också en tendens att börja lukta.

 

Så vad skall man välja?

Som regel säger vi att skall man fylla på i en plymå eller kudde gör man det helst med samma material som kudden redan innehåller, dessa material kommer gifta sig på bästa sätt. Skall man tillverka en helt ny är det dock en svårare fråga att svara på. Det beror helt enkelt på vad du vill ha, vilka egenskaper du vill ha och vilket pris du är ok med att betala.

Jag säger dock alltid att 100% fjäder eller dun är det bästa både hållbarhetsmässigt, komfort och utseende. Men det är min personliga åsikt och självklart också någonting man får se över från fall till fall.

Vad skall man titta på/efter?

En dunplymå bör vara sytt i ett duntätt tyg, så är tyvärr inte alltid fallet och då kommer dunet med tiden att krypa ut. Några fjädrar kommer alltid att kunna krypta sig ut oavsett men en större mängd skall inte ta sig ut i en bra plymå.

En dunplymå skall vara sydd med kanaler. Det är gångar i plymån som gör att allt dun inte skall kunna lägga sig i ena hörnet då du sitter på den. Detta gäller inte kuddar, kuddar är som en dunfylld påse och har generellt inga kanaler.

Extra bra är det om plymån har ett överdrag, som ett extra fack eller kanal på ovan och, ibland även, på undersidan. De gör att kanalerna jämnas ut så att dessa inte syns ut till klädseln. Har man inte denna kommer det se lite buckligt ut eller vågigt.

Alla tre av dessa är det väldigt sällan man får i en plymå om den inte är sydd av en tapetserare för just din möbel och då kostar det där efter. En ordentligt konstruerad dunplymå kräver både en stor mängd material och arbete. Om du köper en möbel från fabrik med dunplymå har de ofta, men inte alltid, sydda kanaler men är tyvärr inte alltid gjorda i dun tätt tyg och har nästintill aldrig ett övre lager av dun för en slät sits.

Även hos en tapetserare kan man få ”färdigsydda” plymåer dessa är då ofta utan de övre lagret men alltid i av dun med i duntätt tyg och med kanaler. Dessa fins dock endast i bestämda mått och materialval, för mer info om det kontakta din tapetserare.

 

 

 

 

 

Djuphäftning eller lagda veck

Först och främst vad är djuphäftning?

Djuphäftning är då knappar eller stygn drar ner tyget i en liten grop skapad i stoppningen vilket gör det nödvändigt att lägga ett veck i tyget. Hålet är antingen skapat genom ett utskuret hål i en skumstoppning eller att den klassiska, oftast tagel, överstoppningen har formats till små kullar och dalar med hål i vid tillverkningen. Vecken läggs sedan ett i taget för hand men kan också sys på en modern skumstoppning då en sådan ofta är totalt symetisk till skillnad ifrån en handgjord klassisk stoppning. Är det lagda veck som inte är maskinsydda på din möbel fins det säker en anledning till det, antingen pga av att det är ett annat stiluttryck eller för att det inte går att sy vecken utan väldigt mycket mallande.

Varför är djuphäftning dyrare än en slät stoppning?

Jag vet att det fins ca 1 miljon olika ”gör det själv” eller DIY sidor som visar hur du lätt och enkelt kan göra din egen sänggavel eller stol djuphäftad.  Det är dock väldigt sällan dessa visar en bild på hur man som utbildad tapetserare gör. Vi lägger varje veck förhand på ett för tyget så ”naturligt” sätt som möjligt, tyget vill ofta lägga sig på ett vist sätt för att sedan få ett hållbart veck som ligger kvar men som också gör tyget sträckt och spänt på rätt sätt. Det låter jätte flummigt, jag vet, men det är en väldigt speciell teknik som kräver väldigt mycket arbete i vissa tyger är det jättesvårt och i andra väldigt lätt. Ibland går det inte all lägga alla veck där vi vill ha dem och då kanske vi måste förankra vecket med ett stygn som då gärna skall vara så osynligt som möjligt. Tro mig, ni får väldigt bra valuta för era pengar det kräver mycket arbete för att få alla veck så bra som möjligt. Det förutsätter då självklart att du går till en utbildad tapetserare som vet vad de gör, annars kan du lika bra göra det själv DIY-style.

 

Kan man göra en djuphäftad rygg slät?

Ja, eller i alla fall nästan alltid. Det kräver dock en del arbete, de små hålen i stoppningen måste fyllas ut för att tyget inte skall slitas på ett dåligt sätt då det sätts på plats. Och du måste i de flesta fall fortfarande ha någon typ av knappar eller genomdragsstygn för att få den ofta skålade formen på ryggen att förbi skålad. Prata med din tapetserare och se vad som går att göra. I vissa fall kan vi ge en uppskattning om hur många ev knappar ryggen måste ha men i andra fall är det svårt att svara på innan vi fyllt ut ryggen och får en känsla för den nya formen, varje stol är unik.

Vad skall jag tänka på om jag vill klä om en djuphäftad möbel?

Den kommer ofta kosta något mer än en slät möbel det kräver mer tid och blir då också dyrare. När du väljer tyg måste du tänka på att mönstret i tyget kommer att blir ”stökigt”. Jag avråder tillexempel alltid ifrån en allt för tydlig rand eller ruta då de aldrig kommer gå rakt åt nått håll. Om du vill ha mönster välj då antingen ett redan innan lite stökigt mönster och ogärna ett där det kommer bli konstigt om ett djur helt plötsligt inte har ett huvud för det hamnat i ett veck eller liknande. på Bilden är det en Liten Emma med ett ganska stort mönster, tyget heter fantasia, och det är inte ett symmetriska mönster utan det är växter som är väldigt organiska och dessa gör sig väldigt fint i en djuphäftning.

Som alltid, fråga din tapetserare om råd! Vi vet i vilken typ av tyg vecken kommer ligga fint och i vilka du kommer bli åksjuk av mönstret.

William Morris – Det bästa av Arts and crafts

Vi har under det senaste året välkomnat William Morris som en av våra nya leverantörer, det är en personlig favorit med en både klassisk och modern känsla. Morris är ett typiskt Engelskt märke som skapades redan 1861 och som sedan dess använts i alltifrån högklassig inredning till film och tv-serier. De gör både tapeter och tyger med både nyskapade mönster och originalmönster ifrån 1800-talet.

 

Soffa i William Morris tyg

William Morris (1834-1896), var en av de ledande inom Arts and Crafts rörelsen i England och var formgivare, konstnär och författare. Han vurmade för konstföremål och det traditionella konsthantverket i motsats till dåtidens industrialism. Han designade tillsammans med arkitektvännen Philip Webb Red House i Kent som än i dag står kvar med Morris originalinredningar och specialdesignade textilier. 

År 1861 grundade han tillsammans med Rossetti, Burne-Jones, Madox Brown och Webb firman Morris, Marshall, Faulkner & Co. som idag är ägs av Sanderson och nu kort och gott heter Morris & co. Här finns hans klassiska mönster kvar, ofta anpassade i rapporterna för att passa dagens trycktekniker men också ett stort utbud av ”nya” tryck och mönster med inspiration ifrån Morris alla tryck, kakel, tapeter och inredningar.