Göra om eller göra samma?

En vanlig fråga vi ställer då du lämnar in din möbel är ”Vill du ändra på något”?

Då du går till en tapetserare är, tycket iaf jag, halva lyxen att du kan forma din möbel så som du själv vill ha den.

Det är vanligt att man inte ens tänkt tanken på att byta annat än tyget, men tänk efter ett extra varv så att du verkligen får den som du vill ha den.

Ibland kan det handla om att byta ut den spikade dekorspiken, som är ganska skadlig för möbeln, emot ett limmat band.

Ibland kan det handla om att lägga till lite i svanken eller att ta bort nackkudden. Att ha en avvikande färg på knapparna eller att ta bort en keder kant. Eller kanske inte ha en kappa på soffan.

Ibland kan det vara så enkelt som att tänka i en ny färg eller mönster.

Precis påbörjat arbete på denna lilla fåtölj

Omklädd liten Epa fåtölj

Allt går inte att göra, men det kan din tapetserare lätt säga, men mycket går att ändra och forma utifrån materialval osv.

 

 

 

Året i Bilder – Årets favoriter

Jag är fruktansvärt dålig på att komma ihåg att ta bilder på möbler som jag gör, både innan och efter. Ibland har jag bara en före bild och ibland bara en då arbetet är klart. Ibland har jag bara en skakig bild i en dålig vinkel osv.

Jag har dock några bilder på möbler från de senaste året, kanske lite drygt, som är möbler som jag själv tycket blev extra fina eller var extra roliga att arbeta med som kanske inte redan fått sin plats på denna blogg. Detta är lite bilder på sånt jag tycker om helt enkelt…som lite inspiration.

 

Hur en möbel görs – Del 1 – Resårhus / fjädrande sits

”Spiral fjärdarna i sitsen håller på att ramla ut på golvet, vad kostar det att trycka tillbaka dem? ” är en otroligt vanlig fråga vi får och svaret är mycket mer komplext.

De stora spiralfjädrarna som finns i sitsar på större möbler, och ibland också i små stolar, är vad vi kallar ”resårer”.

Dessa resårer knyts ihop till ett ”resårhus” och är en av de mer komplexa saker man kan göra som en tapetserare. Det är både tungt och väldigt precist arbete. Varje snöre och knut i ett resårhus fyller en funktion och gör att då ett resårhus blir gammalt bör man nästintill ALDRIG bara trycka tillbaka resårerna med nya sadelgjordar, det är ingenting du kommer att tjäna på i längden.

Så hur gör man då ett resårhus?

Då du gör ett resårhus tar du först bort allt i sitsen på din möbel, så den är så nära barskrapat som det går.

Bilden är dock ett ganska extremt exempel.

Sedan fäster du sadelgjordar, dessa skall vara tjocka och tåliga i hampa eller lin. Det finns också tapetserare som använder Jute men då vi inte anser att dessa håller vår standard gör vi det inte.

 

 

Sedan skall resårerna(spiral fjädrarna) ställas och sys på plats. Dessa sys i ett visst mönster med resårerna stående på rätt sätt för att ge dem och resårhuset längsta möjliga livslängd.

Sedan snöras resårerna.

Det betyder att vi knyter i olika banor och med olika knutar för att få resårerna att agera som en enhet. Vi knyter nu också ner resårerna till rätt höjd och lutning så att sitsen blir hård. Olika typer av sitsar knyts olika och med olika lutning osv.

En nysnörd sits skall inte vara mjuk, även om de flesta tapetserare numer knyter sina resårer något ”mjukare” än för kanske 20 år sedan. Detta p.g.a. att våra kunder förväntar sig en annan typ av komfort och då är livslängden inte lika relevant.

En hårdare knuten sits håller i allmänhet, detta är dock inte alltid sant, något längre är en mjukare. Men den är också i gengäld mycket hårdare och inte lika ”bekväm” att sitta i. Vi anpassar i allmänhet hårdheten efter möbeltypen och kundens önskemål. Men en nyknuten sits kommer att vara betydligt hårdare än en gammal trasig sits.

Anledningen till att man inte bara ska spänna upp resårerna underifrån med nya sadelgjordar är att resårerna då rör sig och de snören som knyter samman resårerna slutar att ha samma funktion. I många fall då resårerna spänns underifrån börjar resårerna leta sig uppåt och skär igenom stoppningar som då inte kan återanvändas. I värsta fall kan resårerna krypa hela vägen upp genom tyget eller rent av gå av då trycket på dem förändras.

I många fall kan man bara ”bättra” eller fixa lite men är det något man inte bara böra ”små fixa” är det ett resårhus.

Det är som regel billigare att laga ett resårhus då det börjar att gå sönder än att vänta tills det haft sönder resten av stolens stoppning.

 

 

Lite extra kärlek för svenskt tenn

En Möbeltillverkare som i dagens Sverige och Stockholm inte går att undgå som tapetserare är Svenskt tenn.

De möbler som tillverkas idag görs tyvärr inte alls som de gamla så jag blir alltid lite extra glad varje gång någon kostar på att återuppliva en gammal klassiker. Just dessa fåtöljer fick en helgenomgång med nya plymåer, resårhus, armstöd och klädsel.  Nu kommer de kunna hålla för ytterligare generationer inom familjen!

Är det värt det? är en fråga som alla tapetserare får och svaret är ofta att det beror på vad man menar. Är det värt det ur ekonomisk synpunkt i fråga om värdeökning är svaret ofta nej. Men ibland kan det vara värt det av sentimentala skäl, kulturhistoriska, personliga eller miljömässiga. Det är en bedömningsfråga som ofta bara du som ägare kan svara på.

Jag tycker i alla fall att det är roligt då man tar ett steg längre och bevarar något som betytt mycket i generationer.

Lätt som en fjäder

Frågor angående stoppning är, utifrån en bild, ibland väldigt svårt att svara på eller bara förklara då det är mycket som endast är en känsla, mycket sitter i fingertopparna. Mycket angående pris och tillvägagångssätt beror på var sömmar sitter, vilket material du väljer och vilka mått alla delar har.

Då det gäller till exempel en dunplymå beror det väldigt mycket på vad, hur och varför. Dun, fjäder, volymfiber, fjäder med skuren latex eller skuren polyeter osv är ofta nånting som beskrivs som dun i ett mail men betyder väldigt olika saker både för dig som betalar och för tapetseraren som skall göra arbetet.

De vanligaste är dock de tre följande kategorierna:

Dun

Då vi pratar om dun idag menar vi ofta fjäder, oftast andfjäder, och egentligen inte dun. Att använda ”riktigt” dun är otroligt kostsamt och är i möbler oftast inte nödvändigt, ibland är det också mer utav en definitions fråga.

100% fjäder eller dun är ett bra material som håller länge men som behöver fluffas upp för att inte förlora sin form och sin känsla. Det är de inte många som gör idag och därför känns många kuddar efter ett tag väldigt platta eller klumpiga. Dun behöver att man slår in lite luft för att inte klumpa ihop eller lägga sig. Var gärna lite våldsam och ta ut din ilska på din dunkudde så skall du se att den blir väldigt fin och fluffig.

Ett överdrag på en dunplymå kommer aldrig att sitta 100% fast, slätt eller exakt i sin form då dunet rör sig och om överdraget spänns mer trycks stoppningen endast ihop lite mer eller så måste dunet fyllas till bredden och slutar då att vara mjukt som dun.

I möbler som görs idag i fabrik gör man ibland en variant av dunplymån då kärnan är en platta eller skiva med någon typ av skumplast och runt det har ett överdrag sytts som fyllts med dun. Detta gör plymåerna mycket billigare i material kostnad och gör dem fastare i känslan vilket många föredrar. Problemet här är dock att det ofta blir jättesvårt att fluffa upp dunet och det blir därför klumpigt och nedsuttet mycket snabbare.

Dun och volymfiber

Är en blandning av volymfiber och dun, eller egentligen fjäder. Volymfiber är en syntetisk fiber som finns i stoppning i alltifrån gosedjur till kuddar och möbler. Det ser lite ut som vita moln och är ett ganska klassiskt syntetiskt material.

Många moderna möbeltillverkare använder denna blandning och då framförallt för att man kan få en känsla av dun men till ett mycket lägre pris då kg priset är lägre och den mängden material i kg som krävs är lägre då volymfibern fyller mer yta på färre kg än 100% dun. Många möbeltillverkare hävdar också att detta är ett material som, till skillnad ifrån dun, inte behöver fluffas. Detta är dock inte sant. Volymfibern behöver inte fluffas i lika stor utsträckning som det 100% dunet men framförallt volymfiber av sämre kvalité behöver fluffas för att inte bli klumpig vilket den ofta ändå blir med tiden. Skillnaden här är också att då man i 100% dun kan fylla på med nytt för att få liv i en gammal plymå går det med en volymfiber blandning inte alls lika bra då volymfibern ofta har klumpat ihop sig så pass mycket att den helt enkelt har skapat en kaka som inte går att fylla på jämnt med ett lyckat resultat.

Dun och skuren latex eller polyeter

Riven latex eller polyeter är ett gammalt sätt att fylla ut en stoppning. Riven latex eller skumplast var tidigare ett sätt att bli av med spill material men beställs nu kg vis för att fylla ut gamla stoppningar. Blandningen av skuret skum och dun är också ganska vanlig, kg priser är ganska lågt i jämförelse med dun men slutresultatet är ofta lite ”klumpigare” än dun eller en volymfiberblandning. Mängden material som krävs i kg är ofta mer än en volymfiberblandning men något mindre än dun.

Problemen med detta stoppningsalternativ är, precis som vid en stoppning av 100% skumplast i övrigt, att då den blir allt för gammal eller utsätts för mycket uv ljus vittrar skummet sönder och blir antingen platt eller rent av sand. Gammal latex eller skumplast har också en tendens att börja lukta.

 

Så vad skall man välja?

Som regel säger vi att skall man fylla på i en plymå eller kudde gör man det helst med samma material som kudden redan innehåller, dessa material kommer gifta sig på bästa sätt. Skall man tillverka en helt ny är det dock en svårare fråga att svara på. Det beror helt enkelt på vad du vill ha, vilka egenskaper du vill ha och vilket pris du är ok med att betala.

Jag säger dock alltid att 100% fjäder eller dun är det bästa både hållbarhetsmässigt, komfort och utseende. Men det är min personliga åsikt och självklart också någonting man får se över från fall till fall.

Vad skall man titta på/efter?

En dunplymå bör vara sytt i ett duntätt tyg, så är tyvärr inte alltid fallet och då kommer dunet med tiden att krypa ut. Några fjädrar kommer alltid att kunna krypta sig ut oavsett men en större mängd skall inte ta sig ut i en bra plymå.

En dunplymå skall vara sydd med kanaler. Det är gångar i plymån som gör att allt dun inte skall kunna lägga sig i ena hörnet då du sitter på den. Detta gäller inte kuddar, kuddar är som en dunfylld påse och har generellt inga kanaler.

Extra bra är det om plymån har ett överdrag, som ett extra fack eller kanal på ovan och, ibland även, på undersidan. De gör att kanalerna jämnas ut så att dessa inte syns ut till klädseln. Har man inte denna kommer det se lite buckligt ut eller vågigt.

Alla tre av dessa är det väldigt sällan man får i en plymå om den inte är sydd av en tapetserare för just din möbel och då kostar det där efter. En ordentligt konstruerad dunplymå kräver både en stor mängd material och arbete. Om du köper en möbel från fabrik med dunplymå har de ofta, men inte alltid, sydda kanaler men är tyvärr inte alltid gjorda i dun tätt tyg och har nästintill aldrig ett övre lager av dun för en slät sits.

Även hos en tapetserare kan man få ”färdigsydda” plymåer dessa är då ofta utan de övre lagret men alltid i av dun med i duntätt tyg och med kanaler. Dessa fins dock endast i bestämda mått och materialval, för mer info om det kontakta din tapetserare.

 

 

 

 

 

En pärla i latex

I vissa fall blir en nedsutten gammal stol i vinyl förvandlad till en pärla med hjälp av lite kärlek, latex och ett vackert tyg.

Just denna fåtölj kom till oss i ett otroligt dåligt skick men med en ägare som var villig att lägga lite extra för att totalrenovera denna i original material.  Fåtöljen har fått helt ny stoppning i möbellatex, ny linneväv och sadelgjordar samt ett väldigt fint tyg från Svensson.

 

Vad är då Latex? Latexstoppningen är som modern till våra skumplast material idag. Latex eller även kallat gummi kommer från gummiträd och användes flitigt i stoppningar på 50- och 60-talet. Då var stoppningarna ofta formljutna men idag köps de oftast i hela plattor som vi sedan formar ”på plats”. Latexen är ett mer miljövänligt alternativ men också betydligt dyrare än de motsvarande plastalternativen. Möbellatex är latex som blandats med kemiskt framställd latex och är billigare än naturlatexen men ändå bättre än plastmaterial miljömässigt. Möbellatex är det som oftast använd i dagens möbelproduktion om latex används och det inte uttryckligen står 100% naturlatex.

Fördelen men latexstoppning förutom den miljömässiga vinsten är att den går att, likt ett gummiband, dra ut och forma vilket gör att den är högst lämplig som stoppning för väldigt svängda möbler. Om man istället använder det billigare kallskummet eller polyeter måste oftast skarvar läggas i stoppningen då dessa material inte har samma flexibilitet. Latex är också ett betydligt tyngre material och har en helt annan känsla än motsvarande skumplast alternativ – känn gärna på skillnaden innan du bestämmer dig och prata igenom de olika alternativen för just din möbel då olika material lämpar sig olika bra för olika möbler.

Då man säger ”skumgummi” är det egentligen latexstoppning man säger men detta uttryck används idag till alla typer av skumstoppningar och gemene man använder oftast uttrycket då de menar en polyeter stoppning som egentligen inte har någonting gemensamt med gummistoppningen. Latexen finns även i stoppningar så som Hairlock och då är det en blandning av latex och tagel som görs till stoppningsplattor.

Mad men eller det glada 20-talet

Vissa möbler då färdigklädda ger verkligen ifrån sig en viss känsla. Kombinationen av det valda tyget och möbelns form gör möbeln unik, tidstypisk eller modern.

Dessa grå kandidat fåtöljer gav mig en distinkt känsla av tv serien mad men då de stod klara. tyget och stoppningens form gjorde att dessa fåtöljer verkligen känns manliga med stil.

Fåtöljen har fått nya Fagas-band, de sadelgjordar i gummi som ligger under sitt dynan, dessa går enkelt att beställa och sätta dit nya som privatperson om de gamla man har börjat gå av. Dessa beställs lättast och billigast via vår kollega PTV.se  som har en bra webbshop för tapetserarmaterial och reservdelar till möbler.

Fagas band har en metallhake som hakas i skåran i trät och är inte något du kan använda på en möbel som inte är gjord för just dessa. Så se till att din möbeln verkligen har fagas band och mät noga om du beställer själv.

 

Denna stol är en 50 -tals modell som har fått ny stoppning och klädsel av oss. Tyget hade kunden själv köpt från Littlephant och valt åt vilket håll de ville ha mönstret. Färdigställd gav tyget stolen en otroligt fin 1920-tals känsla med ett nästan jugent mönster. Den blev både 50- 20- och 2010 -tal allt i ett.  Stolen har helt ny stoppning i sits och bättrad stoppning i rygg.

Är det du har äkta vara?

Vi får med jämna mellanrum frågan om vad det är kunden egentligen har. Är det en Malmsten eller en Ekström eller en IKEA?

Ibland är det svårt både för oss och våra kunder att avgöra vad det är man har hemma. Är möbeln inte märkt kan det vara svårt eller omöjligt att svara på vad det är för möbel. En del klassiker har gjorts både i original och kopior så lika att det är omöjligt för oss att svara på vad som är vad.

Vi kan ofta svara att det ser ut att vara en eller annan modell av Malmsten, Dux eller Yngve Ekström. Men det är inte säkert att det du har är något av de kända märkena, det kan vara en möbel som togs fram som test innan en mer renodlad produktion eller någon som snickrat efter förlaga själv.

 

I detta fall har både kunden och vi refererat till stolen på bilderna som en ”Skrinda” men vi veta båda att det i detta fall inte är en skrinda men det gör att vi förstår vilken stol vi pratar om. Den här stolen har fått nya sadelgjordar, ny klädsel, ny stoppning i armstöden och påfyllt dun i plymån (kudden).

I detta fall vet vi inte vad stolen kommer ifrån eller var den är gjord, vi kan bara med säkerhet säga att det i alla fall inte är en Skrinda, men den är väldigt vacker ändå.

 

Kerstin Hörlin-Holmquist – Lilla Eva – NK’s Paradis

En stor klassiker är Kerstin Hörlin-Holmquists paradisserie gjord för NK. Det spännande med denna serie är, förutom att de är väldigt fina, alla möblernas namn. Det finns i denna serie en rad olika stolar som är likadana fast i olika storlekar men med olika namn. Ett exempel är att Stora Adam är jättelik lilla Eva fast lilla Eva är mindre än stora Adam. Lilla Adam ser dock inte alls ut som stora Adam och Stora Eva är också en helt annan form. Vilket gör att då vi får förfrågningar kan vi ibland tro att vi ger pris för en stora Adam fast kunden egentligen har en lilla eva, ibland får ni ha överseende med oss.

Det är lite förvirrande men de är väldigt fina möbler.

 

Stoppningen i dessa möbler blir med tiden stenhård och förlorar formen. Det blir en helt ny möbel då man sätter i ny stoppning och byter tyg.

I detta fall har kunden valt att byta all stoppning och att klä Lilla Eva i ett helt annat tyg än det varit tidigare detta med linnekänsla från JAB vilket ger stolen ett helt nytt och mycket modernare uttryck.

 

 

 

Ge din stoppning ett lyft

Ibland är stoppningen i en stol eller fåtölj helt ok men lite gammal och trött.  Det går då att ge stoppningen lite nytt liv och få dem lite fräschare genom att ånga stoppningen.

Ångan gör att stoppningen får lite ny stuns och reser sig något, det är ingenting som kommer hålla förevigt men ett bra sätt att göra lite rent i stoppningen utan att behöva byta den.

På bilderna nedan ser du före och efter vi har ångat en sits.

Om du ångar hemma med ett vanligt strykjärn tänk då på att absolut inte sätta järnet emot stoppningen, då riskerar du att smälta stoppningen vilket bara blir dåligt. Var försiktig så att stoppningen inte skadas och prova dig fram till vad som funkar med just ditt strykjärn. Det bästa är dock en ångstation av något slag, då kommer du se störst skillnad.